Time
Like as the waves make towards the pebbled shore,
So do our minutes hasten to their end;
Each changing place with that which goes before,
In sequent toil all forwards do contend.
Nativity, once in the main of light,
Crawls to maturity, wherewith being crown'd,
Crooked eclipses 'gainst his glory fight,
And Time that gave doth now his gift confound.
Time doth transfix the flourish set on youth
And delves the parallels in beauty's brow,
Feeds on the rarities of nature's truth,
And nothing stands but for his scythe to mow:
And yet to times in hope my verse shall stand,
Praising thy worth, despite his cruel hand.
William Shakespeare
Vid ett barns död
Sov i ro, du kära barn.
Mången tapper hjälte dödas,
hela folk i grund förödas,
människan är blott ett flarn.
Varför skulle hon bestå,
när allt skapat skall förgå?
Sov i ro! Vi arma, vi
måste jämt desamma vara,
år, men ingen vishet spara,
barn i oförstånd förbli.
Blinda ögon, sluten mun,
barn som i vår första stund.
Paul Fleming
Ur Faust
Det var en kung av Thule.
Han ägde en pokal.
Den hade han fått av sin kära
i hennes dödstunds kval.
Den bägarn var honom dyrast
av all han nämde sitt.
När han fyllt den i dryckeslaget,
då flödade tårarna fritt.
Och när han var döden nära
och tänlte på segrarnas tal,
han unnade allt åt sin arving,
blott icke sin pokal.
Han satt vid högtidstaffeln
i mäktigt fursteslott,
och nedanför var havet
omäteligt grått.
Tungt drack han den sista glöden
men reste sig till slut
och slungade pokalen
i det kvällsgrå svallet ut.
Han såg den störta, sjunka
i bleka dyningen ner
Han kände ögonen tyngas.
Drack aldrig en droppe mer.
Goethe
Vår
Vad nyttar det, April, att du är här igen?
Skönhet är inte nog.
Du kan ej längre ge mig ro med dina röda
små löv, som klibbar då de öppnar sig.
Jag vet, vad jag vet.
Solen baddar mig i nacken, när jag mönstrar
de små krokusknopparna.
Jordens doft är god.
Det är klart, att det inte finns någon död.
Men vad betyder det?
Det är inte bara under jord, som människornas hjärnor
förtärs av maskar.
Livet i sig självt är ingenting,
en tom bägare, en trappa utan mattor,
det är inte nog, att du kommer, varje år, här nedför
kullen,
April,
som en pladdrande idiot och strör dina blommor.
Edna Saint Vincent millay
Utsikt över vildmarken
Snön ligger vit på bergen i väster och på
tre befästa städer,
och vågorna slår mot den långa bryggan i denna
sydliga sjö.
Från hav till hav är jag åtskild från mina
bröder
av vind och damm och kan inte låta bli att gråta.
Jag har ingenting att vänta utom ålderdomens krämpor
och är av mindre värde för mitt land än ett
korn av stoft.
Jag rider ut till stadsgränsen. Jag ser vid horisonten
dag efter dag detsamma - en värld i kaos.
Tu Fu
I den tysta natten
En strimma av klaraste månljus framför bädden...
Det tycks mig som om marken vore täckt av rimfrost.
Jag lyfter mitt huvud och betraktar den klara månen.
Så sänker jag huvudet och tänker på min hembygd.
Tien Lung
Back up